Alliansen har tvärvänt - Saltängens skola blir kvar

När förvaltningsrätten slagit fast att Saltängens skola och Duvnäs skola inte lagligen kan utgöra en gemensam skolenhet (samt att även om skolorna varit en gemensam enhet hade rektorn ändå inte kunnat stänga Saltängen eftersom det inte kan anses vara ett beslut om skolans inre organisation) meddelade tjänstemännen samma eftermiddag att man lägger fram ett förslag till avveckling av Saltängens skola.

Den 11 december, bara någon dag efter att tjänstemännens förslag publicerats, meddelade den styrande majoriteten att man avser att rösta nej till tjäntemannaförslaget, och att Saltängens skola blir kvar. Samtidigt meddelade man att man vill göra en översyn över kapacitetsbehovet för skolplatser på Östra Sicklaön där de berörda skolorna ligger.

Som förälder är jag mycket glad att skolan får vara kvar. Inte för att jag hade något principiellt emot en flytt - utan för att förslaget om sammanslagning var dåligt förberett och dåligt genomarbetat (samt extremt dåligt kommunicerat, men det är en annan fråga). Jag anser att det vore möjligt att skapa en bra, sammanslagen verksamhet på Duvnäs skola om det hade funnits ordentlig planerings- och investeringsvilja för att få det bra - men sådan vilja har saknats både hos tjänstemän och politiker. Således saknades förutsättningar för att den sammanslagna verksamheten skulle kunna fungera bra.

Men som Nackabo och som vän av politiskt ansvarstagande jublar jag inte alls.

Den styrande majoritetens ("Alliansen") officiella förklaring till det inträffade är ungefär att "det har inte varit en politisk fråga förrän nu, och när det blev en politisk fråga ser vi att argumenten för en stängning inte håller". Detta är givetvis ren bullshit, eftersom frågan tydligt varit på den politiska agendan vid flera tillfällen, bl.a. vid behandling av mitt medborgarförslag i kommunstyrelsen (23 oktober) och vid behandling av ett yrkande från Nackalistan i kommunfullmäktige (13 november). Eftersom man redan före dessa tidpunkter blivit informerade av föräldrarepresentanter vid ett flertal tillfällen om alla brister i underlagen (oavsett om man kallar dem besluts- eller planeringsunderlag), borde man rimligen efterfrågat tjäntemännens samlade underlag redan inför dessa politiska beslut. Det gjorde man inte - och slutsatsen måste vara att man inte ville ha underlagen (som man förstod skulle vara bristfälliga), eftersom man från den samlade Alliansen (av oklar anledning) ville lägga ned skolan.

Så det som hände var alltså att förvaltningsrättens dom tvingade fram ett politiskt beslutsunderlag. Då blev det pinsamt tydligt, det som alla redan visste, att underlagen inte höll måttet. Och då kunde man inte längre gå vidare med nedläggningen.

Sammanfattningsvis: Antingen är det rätt att lägga ned Saltängens skola. I så fall har de styrande politikerna fallerat, genom att man gett efter för en högljudd opinion och inte gett tjänstemännen förutsättningar att ta fram ett underlag som visar att det är rätt, och skapar rimliga förutsättningar för verksamheten. Eller också är det fel att lägga ned Saltängens skola. Även i detta fall har de styrande politikerna fallerat, genom att inte ta ansvar för frågan vid de tillfällen man hade chansen, utan istället gjorde det först när man blev tvingade till det av domstol. Inte bara de styrande politikerna har fallerat. Mitt initiativ AnsvarNacka hade gällande Saltängens skola till målsättning att få till ett politiskt ansvarstagande för frågan. Det misslyckades jag med. Skönt, för barnens skull, att domstolen fixade det jag misslyckades med. Men det är alltjämt ett misslyckande.