Nackas nya budget - så påverkas skolan

De styrande partierna i Nacka har idag 23 oktober presenterat sitt förslag till budget för 2024. Man kallar den i pressmeddelande för en "storsatsning på skolan". För den som tycker att skolan är viktig finns det ljusglimtar jämfört med föregående års budgetar (som tydligt inneburit väsentliga minskningar i resurstilldelning). Jämfört med budgeten för 2023 höjs skolpengen för grundskolan i nominella tal med 5,5%, och för förskolan med 5,0%. Detta bör man dock jämföra med kostnadsutvecklingen, som senaste 12-månadersperioden varit ca 5,3% (se beräkningsmetodik längst ned i detta inlägg). Rent matematiskt innebär budgeten alltså att grundskolan, efter hänsyn taget till kostnadsökningar, får ett resurstillskott om 0,2%, och förskolan en resursminskning om 0,3%. (Men beräkningsmetodiken här är inte exakt, så i praktiken handlar det om ungefär oförändrad resurstilldelning för båda.)

Detta gäller dock inte lågstadiet, eftersom finansieringen där är en kombination av grundskolecheck och fritidshemscheck. Fritidshemschecken har legat still (även i nominella tal) sedan 2017, och höjs nu för första gången på 6 år, med 3%. Men det är en låtsashöjning. Eftersom kostnadsutvecklingen som sagt varit ca 5,3% gör man alltså en fortsatt besparing om ca 2,3% på fritidshemsverksamheten. Eller ca 1% på lågstadiet, inklusive fritids. Kulturskolechecken säger man sig höja med 3,5%. Det innebär en reell minskning med ca 1,8%, med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Det är inte på något sätt så att politikerna är omedvetna om inflationen. Ordet inflation nämns inte mindre än 39 gånger i budgetdokumentet. Och resonemanget kring att marknadsföra besparingar som satsningar finns också beskrivet, om man letar noggrant (sidan 26 i budgetdokumentet): "Mål och budget ger ingen generell kompensation för löne- och prisökningar under budgetperioden 2024– 2026. Kompensation ges till prioriterade verksamheter genom checkhöjningar på 2- 3,5 procent" (vilket för skolan gäller i tillägg till de 2% som man adderade vid halvårsskiftet 2023, därav blir den totala "ökningen" 5,5% för t.ex. grundskolechecken). Det man säger här är alltså att prioriterade verksamheter får resursökningar på i bästa fall samma nivå som kostnadsökningar, eller resursminskningar om 0 - 1,5%. Icke prioriterade erksamheter får resursminskningar som är större än 1,5%. Med andra ord: De samlade neddragningarna i resurstilldelning till skolan är i denna budget betydligt mindre omfattande än tidigare år, men de är fortsatt neddragningar. (Man kan anföra som argument mot resonemanget i detta inlägg att den nya budgeten avser 2024, och då förväntas inflationen gå ner. Men om det resonemanget ska hänga ihop måste man i så fall lägga till prognosfelet mellan budget 2023 och den faktiska kostnadsutvecklingen 2023. Om man gör det blir slutsatsen densamma som ovan.) Oavsett vad man tycker om nivåerna på skolcheckar, och oavsett hur viktigt man tycker det är med fortsatta skattesänkningar, anser AnsvarNacka att man ska kalla en spade för en spade. Och då ska man inte kalla en oförändrad resurstilldelning - i vissa fall till och med besparingar - för "storsatsning". Skämmes, styrande Nackapolitiker!

Budgetdokumentet finns att läsa här. Pressmeddelandet där oförändrad resurstilldelning beskrivs som storsatsning finns här.

Använd beräkningsmetodik: De angivna förändringarna i checkbeloppen 2024 innefattar de förändringar som gjordes i juli 2023, och avser således åtminstone till viss del att kompensera för kostnadsökningar som skett under 2023. Inflationsprognoserna för 2024 är mycket osäkra. Det mest rimliga värdet för att beräkna den reella förändringen i resurstilldelning är därför att använda den senast kända förändringen i kostnad över en 12-månadersperiod, vilket i skrivande stund innebär okt 2022 - sept 2023 för konsumentprisindex, och aug 2022 - juli 2023 för arbetskostnadsindex. Verksamheterna antas i beräkningen ha 2/3 personalkostnader och 1/3 övriga kostnader. Detta är inte en exakt beräkningsmetodik, men ger ändå ett tillräckligt noggrannhet i resultatet för att kunna dra slutsatser av. Det är svårt att få exakthet i analysen när man tittar på bara ett års förändring av checkar och kostnader, och därför har motsvarande analys tidigare gjorts även för en 10-årsperiod.