Skolpengsanalys (skola och förskola)
(Det här inlägget är ganska långt. Vill du hoppa direkt till de viktigaste slutsatserna finns de här.) Jag har fyra barn. Det äldsta barnet började förskolan i Nacka 2009, och det yngsta barnet slutade förskolan 2022. Under denna totalt 13-åriga förskoleperiod har jag upplevt förskolan förändras - från en imponerande verksamhet med höga pedagogiska ambitioner, till (vad jag upplevt som) en förvaringsplats för barn under föräldrarnas arbetstid.
När jag skriver detta vill jag betona att jag inte vill att det ska falla någon som helst skugga på förskolans pedagoger - väsentligen alla de pedagoger jag mött under årens lopp gör sitt yttersta för att vistelsen på förskolan ska bli bra för barnen. Flertalet av dem är lojala med sin chef och arbetsgivare (rektor och Nacka kommun) och kritiserar oftast inte. Men ibland krackelerar fasaden, och man får höra vad pedagogerna själva egentligen tycker. Då framkommer saker som att
man ibland inte får ta in vikarier vid sjuk personal, eftersom det inte finns pengar till det
man schemalägger väsentligt mer utevistelse för barnen än vad man tycker är pedagogiskt rätt, eftersom det är lättare att ta hand om många barn per pedagog när man är utomhus
man vid vissa tider inte kan gå inomhus ens vid kraftigt regn, eftersom man inte har tillräckligt många pedagoger för att på ett säkert sätt ha barnen inomhus
man känner sig som en "logistikcentral" som hjälper barnen med allt praktiskt, men att de pedagogiska ambitionerna inte längre orkas med när man är så få vuxna i barngrupperna.
När jag påtalat detta för poltitker i Nacka har jag fått till svar att "nej, sådär är det inte - du måste haft otur med just din förskola, med dålig ledning och styrning just där". För att ta reda på om detta stämmer eller ej har jag gjort nedanstående analys, med syfte att förstå om förskolans resurser verkligen minskat på det sätt pedagogerna säger sig uppleva, eller ej. Och när jag ändå gjorde analysen för förskolan gjorde jag motsvarande analys för skolan på samma gång, eftersom det var rätt lite extraarbete.
Såhär har checkbeloppen för skola och förskola, i kronor räknat, utvecklats i Nacka de senaste 10 åren (eller egentligen blir det 10,5 år, eftersom jag var noga med att ha med de höjningar av checkbeloppen som gjordes 1 juli 2023; klicka på bilden för att se den större):

Det ser ju vid en fösta anblick rätt okej ut för både skola och förskola. Men checken för fritidshemsverksamheten – alltså skolans verksamhet före och efter ordinarie skoltid – har legat helt still (!) sedan 2017. Det är anmärksningsvärt.
Hur har då kostnaderna utvecklats under samma tid? Jag har inte grävt ned i skolornas budgetar, men gjort ett rimligt antagande om att 2/3 av kostnaderna består av personalkostnader, som jag antar följa SCB:s arbetskostnadsindex för bl.a. utbildning, vård och omsorg, och 1/3 av hyror och övriga kostnader som jag antar följer konsumentprisindex. Detta antagande skapar ett vägt kostnadsindex för skolan/förskolan, som jag sedan i efterföljande analys jämför med checkbeloppens utveckling.

Här jämförs så skolans checkbelopp med kostnadsutvecklingen:

Det ser faktiskt inte så illa ut. Visst, de senaste åren har skolchecken halkat efter lite grand, med totalt 7%. Men vi har alla känt av effekterna av att allt blivit dyrare, så det är väl inte så konstigt om skolan får bära en del av den bördan också, kan man tycka.
Men tyvärr ser det helt annorlunda ut när man tittar specifikt på F-klass och lågstadium, och den totala resurstilldelningen för skola + fritids:

Detta tycker jag är rejält oroväckande. Dvs trots att skolpengen någorlunda rimligt hängt med i kostnadsutvecklingen, har de totala resurserna för F-klass- och lågstadieverksamheten inte alls hängt med. En reell minskning på 17% – 23%; det innebär att ungefär var 5:e vuxen i verksamheten behövt "effektiviseras" bort. Håll i minnet att denna analys är ungefärlig. Kostnadsutvecklingen i bilderna är baserat på det grova antagandet om 2/3 personalkostnader. Men även om det antagandet inte stämmer, kommer resultatet inte slå på mer än ett par procentenheter. Så det är en rejäl minskning i reell resurstilldelning som skett i F-klass och lågstadium.
Hur ser det då ut i förskolan?

Ajaj. Här framgår svart på vitt den förändring jag upplevt i förskolan. Ca 20% reell minskning av resurstilldelningen sedan 2013.
Är detta bra eller dåligt? Tja, man kan möjligen tycka att det var 2013 års nivå som var fel. Att man hade för höga pedagoigiska ambitioner i förskolan då. Att det viktiga med förskolan är barnpassning under föräldrarnas arbetstid, och att det är onödig lyx med pedagogiska ansatser vid så låga åldrar. (Kanske låter jag raljerande här; det är inte avsikten.) Man kan absolut tycka så; det är en åsikt som är värd att respekteras. Men om man har den åsikten, och fattar politiska beslut baserat på den som innebär 20% "effektiviseringskrav" på förskolan under en 10-årsperiod, tycker jag det ska framgå att det är detta man gör.
Jag kommer snart följa upp denna analys med frågor till de politiska partierna kring hur de ser på detta, och vilken strategi de har för utvecklingen av de olika verksamhetscheckarna inför de kommande åren.

Comentarios